Frånvaro

Någon gång förra veckan skrev någon i DN om två forskargrupper som lyckats framkalla samma sak hos sina testdeltagare; känslan att medvetandet är flyttat från kroppen. (Även om klåparen som satte rubriken missade den där biten med "känslan". Illusionen. I och för sig behöver det inte vara mindre verkligt för det, men eh. Det är en lång, filosofisk diskussion, och poängen är att jag blev lite besviken när jag läste artikeln.) Det var inte riktigt så spännande som det låter tyvärr. Testdeltagarna var iförda VR-glasögon och fick i dem se någon som petade med en pinne på en docka, samtidigt som man petade på deltagarnas fysiska kropp med en annan pinne. Tadaa: "Åh gud, jag är dockan!"

Det fick mig att minnas hur jag för några år sedan, på ett ganska litet forum, talade med en man som gillade både hallucinogena droger och långvarig meditation. Han skrev någon gång om hur det är en övning i en viss sorts meditation att "flytta" sitt medvetande från pannan till exempelvis naveln. Han hade gjort det någon gång, men det hade tagit timmar av koncentration och mentala förberedelser. Sedan berättade han om att han tagit DMT, om jag minns rätt, och hur han då kunde flytta sitt medvetande helt och hållet med viljan.

Det är intressant. Jag tänker ganska ofta på känslan av medvetande och dess placering. Alltså, det verkar ju, i mina ögon, evolutionärt vettigt att man har en känsla av medvetande bakom ögonen. Det är liksom kroppens sätt att säga till en att akta huvudet.

Själv känner jag ofta att mitt medvetande sitter några decimeter bakom ögonen, lätt frånkopplat. Räknar man decimeter bakåt från ögonen hamnar man i och för sig utanför huvudet, men så känns det inte. Inne i huvudet, men liksom långt bak.

Hur som helst, det första testet fick mig att tänka på någonting jag läst i en del texter om AI och medvetenhet; spegeltestet. Det känns som två sidor av samma mynt, och en vacker parallell. Det känns också lite tragiskt, att peta-med-pinne-experimentet fungerade. Det vore fult om känslan av närvaro bara skulle vara koordination av två eller flera sinnen.

Lögnen

Hej, bloggen. Okej, det var typ 10 dagar sedan sist. Lite skäms jag, men inte så mycket.
Det har varit dåligt. Jättedåligt, på ett sätt som jag har sluppit länge.
De senaste dagarna har jag, förutom att ta lite i taget, satt igång med mina studier. Jag ska läsa lite gymnasiematte, och börjar på C. Jag var på ett ganska värdelöst möte på Centrum För Vuxnas Lärande, men det var ändå okej. Jag har gjort den tråkiga introduktionskursen, som man måste göra innan man kan sätta igång med det man vill på hemsidan där man liksom lämnar in sina uppgifter. Blaha blaha.

Idag tänkte jag att lögnen kanske är världens enda hopp. Ljug ljug ljug om din ålder, ditt kön, ditt ursprung, dina pengar och alla status- och klassmarkörer som finns. Gör det inkonsekvent och gör det utan begränsningar. Tills vidare.
Eller?

Förresten, igår kväll hände en jätteläskig grej. För typ en vecka sedan byggde jag om en klockradio jag hade. Jag vred på lite potentiometrar och petade på ett par spolar i akt och mening att göra så att radion skulle ta in >108mHz, det vill säga bandet som flygradiotrafik går på. Jag lyckades, trots radions jättedåliga antenn, höra små några bitar dialog vilket var jättekul. Sedan började det blåsa, signalerna försvann och jag började pyssla med annat. Ett par gånger om dagen har jag ändå lyssnat igenom radions frekvensregister i jakt på någonting kul, men knappt fått in någonting. Hur som helst, igår natt skulle jag gå och lägga mig. När jag öppnade dörren till mitt rum, så fylldes rummet av ett jätteläskigt droneande WAOWAOWAOWAO, liksom ett ljud som modulerades. Jag tänkte eftersom klockan var ca 3 och mina föräldrar sov, att jag var tvungen att stänga av det, så jag kastade mig på volymratten. Den var redan i botten!!! Jag stängde av på avknappen och drog ur sladden. Radion var inte varm, luktade inte bränt eller någonting annat som antyder kortslutning. Vet någon hur det här kan ha hänt? När jag satte i radion i kontakten dagen efter kom inget liknande ljud, trots exakt samma inställningar. Min gissning är att det någonstans i radion ackumuleras en liten, begränsad kortslutning mellan några komponenter efter en viss tid påslagen. Men jag fattar inte. Hur som helst, efter chocken hade jag svårt att sova på typ 45 minuter. Således har jag haft lite smnbrist idag. Imorgon ska jag till unga vuxna igen, jag hoppas att jag inte sover förbi det.

Flygplanen

Hej!
Jag behöver nästan alltid göra någonting med händerna. Jag är den där jobbiga människan som genast börjar bryta sönder tandpetare i små bitar, riva papper, rita i tidningar och... tja, ni vet?
Sista tiden har jag, oftast när jag sitter framför datorn, börjat göra pappersflygplan. Sax, tejp, böjlig linjal, rak linjal, penna och ett A4 från skrivaren. Och ibland, om det behövs, en tunn bambupinne eller någonting för att få vikt, balans. De är alltid gjorda i ett pappersstycke. Det är roligt. Jag försöker tänka på utseende, tyngdpunkt, att vingarna ska få lyft och att det ska vara svårare/bättre än det förra.
Jag provar att kasta dem, och ibland är de bra, ibland jättedåliga. En del ser ut som fåglar när man slänger/släpper dem, med ledade vingar och mjuka svängar. Det känns som jättekonkreta små fysikexperiment, men ändå nästan helt i blindo.

Kort rapport

Hej, govänner.
Det var ganska länge sedan jag skrev, jag vet. Men jag har inte riktigt vetat vad jag ska skriva om. Man kan ju inte gnälla hela tiden, men det är mest sånt jag har tänkt liksom. Tråkigt.
I helgen har jag varit själv hemma i mina föräldrars hus, alla andra har varit på släktens kräftkalas i hälsingland. Då jag inte äter kräftor och inte dricker snaps, så slöt jag mig till att jag lika gärna kunde hoppa över det i år.
Det enda roliga jag har gjort i helgen var det här, men det var å andra sidan jätteroligt. Jag rekommenderar er att testa det, det är jävligt mycket häftigare i verkligheten än på bild. Men gör inte illa er på något vis bara.
Dessutom har jag, innan helgen i och för sig, både anmält mig till en (gymnasiets) Matematik C-kurs på distans. Jag har till och med raggat upp en bra mjukvarugrafritare, som jag hoppas ska hjälpa mig genom allt. Uäh, snart ska jag skriva ett mer riktigt inlägg.
Idag åskade det. Det gjorde mig glad.