Som utlovat:

Hej!
När jag var i bohuslän (se förra inlägget) så köpte jag lite skivor. Bland annat skivan från LARM, men också en skiva med ljudet från Christian Marclays videoverk Guitar Drag (video, beskrivning). Skivan är en ensidig, genomskinlig 12" med en bild ur videon på framsidan, det hela är mycket estetiskt. Jag köpte inte skivan för att i första hand lyssna på den, utan ganska mycket för att jag aldrig skulle glömma bort verket. Det är trots allt ett av mina absoluta favoritverk här i världen. Och här kommer en ganska intressant grej tycker jag; jag hade aldrig sett det. Jag gillade det inte ens första gången någon beskrev det. Andra gången jag hörde om det, så kom jag att tänka på just lynchningen av James Byrd JR i juni 1998, även om jag inte visste varken mannens namn eller mindes vilket år det var. (James Byrd JR släpades till döds efter en bil av vita män för att han inte var en vit man). Helt plötsligt blev i alla fall verket ett fyrverkeri av associationer för mig. Gitarren som (vit) rocksymbol, rockens ursprung i svart kultur och mängder av andra tankar. Därtill är ljudet fantastiskt känslomässigt starkt. Nämnde jag det; att ljudspåret i sig visade sig vara en fantastisk låt?
Jag pratade om Marclays verk med min kära vän Ingela, och på sitt karaktäristiskt vassa vis jämförde hon känslan av de många lagren i Guitar Drag med samma känsla i verket Ett eget rum av Kajsa Dahlberg (en annan favorit!). Jag håller med.


P.S.















Så här god såg min mat ut häromdagen.

Efterhand

reality is dead imagination lives, skylt @ Botnik studios.
Det är en så jävla fin plats. God saft, bra skivor, böcker, fint folk, bra konst. Jättegott kaffe, säger alla som dricker det. Åk dit!

















Hej, mina vänner.
Förra lördagen, det vill säga den 14:e, så åkte jag till Göteborg. Mina föräldrar skulle semestra på Tjörn. De hade hittat någon studa hos någon tant, och ville titta på havet en vecka. Jag såg det som en chans att kunna åka till en vän i Göteborg och förhoppningsvis till Gerlesborg i förlängningen, utan att behöva åka allt för mycket tåg - någonting som jag har lite svårt för, inte minst ekonomiskt. Mina föräldrar släppte av mig i Stenungsund, där min vän Kim plockade upp mig. Jag var i GBG från lördag till tisdag, och kikade på biskopsgården, norra älvstanden, kyrkorna vid masthugget (där vi såg råttor!) och långgatorna, där porraffärer och vänsterhak ligger och hatar varandra. Jag fick en lite bättre syn på GBG efter detta besök, innan har jag alltid varit lite skeptisk till den staden. Eller skeptisk och skeptisk, den har gett mig dödsångest så fort jag satt foten där.

















Hursomhelst, i Munkedal plockade Ingela upp mig, och vi åkte till Gerlesborg. Där promenerade jag enormt mycket, tittade på havet, tittade på mina vänner, matade får, fick fästingar, blev kramad och klappad och hade det allmänt bra.På tisdagen åkte jag tåg från GBG till Munkedal. Det var jobbigt, men jag kände mig skitduktig. Jag åker liksom inte ens buss ned på stan, och detta lokaltåg var fullt jämförbart med en buss. Jag återkommer säkert till det. Fantastiskt var det i alla fall. Efter att jag, Ingela och Nevena på lördagsmorgonen tryckt i oss en sconesfrukost med tidning utanför Ingelas hus, så blev jag upphämtad av mina föräldrar som var på hemväg. Därnere lämnade jag två viktiga vänner och två idoler (1, 2). Igen. Det är okej.

Nästa gång tror jag att jag ska skriva om fina verk, appropå guitar drag av Christian Marclay.

Kortrapport

Hej,
sedan sist har jag varit en sväng i hälsingland. Det var inte riktigt det jag behövde, i och med att vädret var jättetråkigt. Jag var inne, läste serier och gick ut ibland för att tala med grannens får eller bära plankor åt min far.
Jag har ådragit mig en och annan skada på sistone:
* Mitt knä gör ont. Jätteont. Det är någon överansträngning eller någonting, orsak okänd.
* Brännskada mellan höger ring- och lillfinger. Jag råkade plocka upp en gaffel som legat på en spisplatta.
* Hudlös fläck på vänster långfinger. Jag skar mig med en värdelös (svängande!!!) s.k. laserkniv, alldeles lagom för att bara ta bort en bit överhud och få en svidande fläck.
* Mina ögon ser p.g.a. sömnbrist/pollen ut som kom och hjälp mig att dö. Kanske inte en skada, men irriterande.

Nu ska jag iväg till Victor för en vattenpipa. I övermorgon åker jag till Göteborg, jag är jättenervös.
Hejdå!

Konst, kärlek och en liten idé.

Hej, bloggen.
Idag har jag varit och gjort det alla andra kulturtanter redan gjort, nämligen varit och kikat på utställningen med (Karin) Mamma Andersson som visas på Moderna Museet. Även om jag inte skulle nämna henne om någon frågade mig om mina favoritkonstnärer (eller ens favoritmålare!), så är det fantastiskt att titta på hennes tavlor. Hon har en jävligt skönt attityd i sina bilder, någon sorts fritt, men ändå jättepetigt förhållningssätt. Hundraprocentig subjektivitet (något annat existerar iofs inte om du frågar mig, men läs det bildligt) om man så vill. Jag har mycket att lära av det.

Förresten, så var jag inne på Mats blogg idag, och hoppade därifrån vidare till en annan blogg jag besöker ibland, nämligen den här. Ofta ganska rolig, även för en utomstående som jag.
Idag läste jag det senaste inlägget och kände igen mig. För det är så att jag för närvarande håller på och grubblar. Bland annat grubblar jag på vilken form av förhållanden jag pallar med och vill/kan ha; poly/mono, vad - om något alls - som delar av mina platoniska vänner från kärlekar... vilka råmärken jag rör mig inom, helt enkelt. Jag är tämligen förvirrad. Jag vet egentligen bara två tre saker med en någon säkerhet:

1: Emotionellt har jag inga gränser mellan vänner och kärlekar, det är helt och hållet individuellt. Jag är kär åt alla håll och kanter.

2: För att citera Bruden: "Jag är ihop med någon och jag är på en klubb. En skitsnygg brud kommer fram och tar ögonkontakt med mig. Om jag var singel skulle jag smälta ner till en pöl, ta mig i kragen, gränsla bruden och hångla ner henne på en stol. Men nu är jag ihop med någon och jag blir bara besvärad och vill hitta ett sätt att förmedla att jag inte är singel, och om jag skulle kyssa henne skulle det vara som att kyssa en bit plast jag hittade på golvet." (min fetstil)

3: Alla förhållanden bör bygga på rak kommunikation och överenskommelser. (Nästan) ingenting är självklart.

Undantaget hela biten om att "ta sig i kragen och hångla upp (eller var det ner?) bruden", så stämmer citatet från Brudens blogg väldigt väl, möjligen undantaget pronomina. I övrigt vet jag ingenting säkert. Jag antar att en av de mer akuta frågorna är i vilken utsträckning jag skulle kunna ha ett förhållande med en person som inte reagerar som jag på punkt två, i och med att jag nuförtiden oftast blir kär i polys, relationsanarkister och annat löst folk. (Då är det bra att veta hur en skulle hantera att vara kär i någon som till skillnad från en själv inte bara emotionellt poly-ish, utan också fysiskt.)

PS.
(OM
tiden är oändlig, (och man accepterar slutsatsen att med tidens oändlighet följer att allting som möjligen kan hända kommer att hända. Ett oändligt antal gånger.)
OCH
tiden inte är linjär, utan ett oändligt antal ständigt/samtidigt existerande "ögonblick" (och illusionen av linjaritet uppkommer på grund av våran individuella resa genom tidsdimensionen)
(som Brian Greene skriver i The Fabric of the Cosmos, läs den!)
SÅ
Kan alla dessa möjliga ("samtidiga") konfigurationer av olika big bangs, innehållande alla möjliga konfigurationer av den materia och energi som utgör vårat universum (och olika naturlagar?), liknas vid multiversumtanken.)