Hej!

Jag har inte skrivit här på länge. Vi får se om det kanske blir ändring på det nu när jag har tillgång till uppkoppling. För att inte tala om att jag faktiskt har en ny strategi för sommaren. Den är som följer: Göra saker. På så vis kanske jag har mer att skriva om.

Imorse vaknade jag lite innan fem. Eller fyra, jag minns inte (hädanefter 5!). Tidsmärkningen på bilden ovan säger 03:54, men det kan ju vara vintertid (väl?). Jag hade vaknat cirka hundra gånger under natten, men denna gång vid 5 kunde jag inte somna om. Mitt rum var varmt, jag var stissig och ingenting i hela världen pekade mot att jag skulle få någon mer sömn. Iklädd mitt eleganta täcke gick jag ned till köket för att dricka lite vatten och fick en snilleblixt; Ute är det svalt! Plus att om man inte kan sova kan man alltid lyssna på fåglarna. Sagt och gjort. Efter att med kamerans hjälp ha dokumenterat mitt sorgliga tillstånd drog jag ihop lite stolsdynor på altanen, placerade en filt över, lade mig mitt i hela kalaset och lindade in mig i mitt täcke. Och somnade. Vid 7 ungefär blev jag väckt av min mamma som skulle till jobbet och undrade varför jag sov där jag gjorde. Slutgiltigt väckt åt jag frukost med mina föräldrar och har sedan (efter att ha sytt en smula mellan 8 och 10 då jag fortfarande kunde koncentrera mig i mer än 5 sekunder åt gången) genomlevt dagen i någon sorts förvirrad dimma. Jag missade en dejt med veterinärstudenter och hundar, vilket var tråkigt. En gång har jag nickat till, annars har jag varit fullkomligt oförmögen att slappna av. Det känns som livets ironi att vara så här rastlös när vädret inte tillåter att man rör sig alls (utom möjligen i skuggan).